Resonemang kring Guds existens.

I Filosofisk tidskrift 2007:4 så lägger Richard Swinburne (Professor i religionsfilosofi; Oxford) fram en bevisskiss för att Guds existens kan anses högst trolig baserad enbart på logiska resonemang & empiriska belägg. Problemet är här dock att själva skissen lutar sig mot en typ av statistiska argument som vid närmare granskning - nåja, så värst närgången detaljstudie krävs egentligen inte - helt saknar relevans. Se min egen replik nedan:

Bristfälliga argument för Guds existens –
en replik och några klargöranden
http://angquist.se/lars/gudsexistens.doc

I Filosofisk Tidskrift 2008:4 publicerade Olle Häggström (Professor i matematisk statistik; Chalmers, Göteborg) en mycket läsvärd & slående svaromålsartikel med liknande inriktning.
http://www.math.chalmers.se/~olleh/Swinburne_Dawkins.pdf

Läs & granska argumenten. Min kritik går inte in på frågan om guds existens (som jag anser att man - utifrån nuvarande situation - inte kan svara på) utan enbart på den bristfälliga konstruktionen av beviset. Felaktigt utnyttjande av statistik/matematik i avsikt att vilseleda bör stävjas.

Fotnot: Min del kan mycket väl komma att utvecklas, i annat sammanhang, vid senare tidpunkt.

Medaljtabeller

Petitess? Måhända. Hursomhelst så har jag vid aktuella tillfällen irriterat mig en hel del på hur ologiska - i mitt tycke - de så kallade nationsbaserade medaljtabellerna i samband med olika stora idrottsevenemang är utformade. Princip: Antalet guld räknas, vid lika så räknas antalet silver, vid lika så räknas antalet brons. Läs i nedanstående artikel

Suggestions on How to Improve the Medal
Table Presented With Respect to Major
International Sport Events
http://angquist.se/lars/medals.pdf

om absurditeter som kan följa av tillämpande av denna typ av resonemang; alternativa och mer generella principer anges också.

Fotnot: Skriven i samband med EM i friidrott i Göteborg 2006.

Kopplingsanalys

I mars 2007 blev jag filosofie doktor (PhD) i matematisk statistik vid Lunds universitet; min avhandling behandlar ämnet kopplingsanalys (linkage analysis) vilket i sin tur är en del inom forskningsområdet statistisk genetik. Nedan följer en del länkar till olika artiklar/skrifter som jag har färdigställt (ibland tillsammans med andra) - såväl publicerade som opublicerade - inom detta ämne:

2001:

I. Conditional Two-Locus NPL-Analysis:
Theory and Applications
(Examenarbete; Masters' thesis)
http://angquist.se/lars/mt.pdf

2003:

II. Kopplingsanalys - ett led i forskningen kring
folksjukdomars uppkomst
(Populärvetenskaplig uppsats; kommunikationsteknik)
http://angquist.se/lars/popular.pdf

2004:

III. Using Importance Sampling to Improve Simulation
in Linkage Analysis
(Artikel publicerad i Statistical Applications in Genetics and Molecular Biology;
med Ola Hössjer)
http://www.bepress.com/sagmb/vol3/iss1/art5/

2005:

IV. Improving the Calculation of Statistical Significance
in Genome-Wide Scans
(Artikel publicerad i Biostatistics; med Ola Hössjer)
http://biostatistics.oxfordjournals.org/cgi/content/abstract/kxi025?ijkey=unyZqzzpFh90ys2&keytype=ref

V. Unconditional Two-Locus NPL Analysis
(Teknisk rapport; med Dragi Anevski/Holger Luthman)
http://angquist.se/lars/tr3.pdf

VI. Some Comments on the NPL-Score Distribution
(Artikel)
http://angquist.se/lars/npldist.pdf

2006:

VII. Some Notes on the Choice of Score Function
in NPL Analysis
(Artikel)
http://angquist.se/lars/notessf.pdf

VIII. NPL Analysis: The Fuzzy P-value Distribution Extended
to Multiple Score Functions
(Artikel)
http://angquist.se/lars/fuzzy.pdf

IX. A Discussion on Evidential Interpretation
of Two-Locus NPL Analysis
(Artikel)
http://angquist.se/lars/evidence.pdf

2007:

X. NPL-analysis: The Maximum Selected Pedigree
Subset-Score Method
(Artikel)
http://angquist.se/lars/maxscore.pdf

XI. Pointwise and Genomewide Significance Calculations
in Gene Mapping through NPL Analysis:
Theory, Algorithms and Application
(avhandling; PhD Thesis)
http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=548075

XII. A Survey of NPL Analysis and Related Issues
(avhandlingsintroduktion)
http://angquist.se/lars/dtintro.pdf

XIII. Pointwise and Genomewide Significance Calculations
in Gene Mapping through NPL Analysis:
Theory, Algorithms and Application
(Artikel publicerad i Qvartilen)
http://angquist.se/lars/dtqvartilen.pdf

2008:

XIV. A Unified Discussion on the Concept of Score
Functions Used in the Context of NPL Analysis
(Artikel publicerad i Bioinformatics and Biology Insights)
http://www.la-press.com/a-unified-discussion-on-the-concept-of-score-functions-used-in-the-con-a558

XV. Strategies for Conditional Two-Locus NPL Analysis
(Artikel publicerad i Human Heredity; med Ola Hössjer/Leif Groop)
http://content.karger.com/ProdukteDB/produkte.asp?Aktion=ShowFulltext&ArtikelNr=126049&Ausgabe=236415&ProduktNr=224250

XVI. A Somewhat Subjective Introduction to
Gene Mapping Through NPL Analysis
(Bokkapitel i Genetic Recombination Research Progress; Nova Science)
https://www.novapublishers.com/catalog/product_info.php?products_id=7070

Fotnötter: (i) Eventuellt nya poster inkluderas efter hand.
(ii) NPL = Nonparametric Linkage

Genetik, genteknik, politik...

Ständigt dessa gener...

Intressant site kring frågor rörande genteknik, stamceller & kloning; primärt inriktad på information.

http://www.genteknik.nu/

Bengt-Olle Bengtsson, professor i genetik i Lund, skriver intressant, lärt & litterärt om genetik & dess kopplingar till politik & samhälle:

Lästips I: Genetik och politik
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9113006681

Lästips II: Genetiska konflikter
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=121&a=312852

Intressanta, & bitvis eventuellt provocerande, tankar kring relaterade frågor ges av filosofiprofessor Torbjörn Tännsjö, se t.ex. ingången via:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Torbj%C3%B6rn_T%C3%A4nnsj%C3%B6

Liv, död, kropp, moral; något att fundera kring.

Vetenskapligt?

Vad är vetenskap? Svår fråga; många övertygade profeter att följa. Det kan väl dock knappast vara att dölja sina diffusa tankar, med magert meningsinnehåll, genom att lägga ut dimridåer i form av abstrakt & (kvasi)akademiskt utestängande språkbruk, eller?

Tips I: Alan Sokal lyckades få en postmodernistisk parodi publicerad i Social Text; detta följdes sedan upp av boken Fashionable Nonsense: Postmodern Intellectuals' Abuse of Science

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0312204078

där genreidoler avslöjas som frekvent intrampandes på områden som de helt uppenbart inte alls behärskar (läs: matematik & fysik). Kvickt; spännande läsning.

Tips II: Många intressanta dylika kritiska forskningskommentarer kan läsas på t.ex Olle Häggströms (professor i matematisk statistik) hemsida

http://www.math.chalmers.se/~olleh/

där de ofta leder vidare till heta diskussioner (ibland av polemisk karaktär). Nämnde OH har även på ett både intressant & övertygande sätt sammanställt en del av dessa alster i en nyutkommen (2008) bok vid namn Riktig vetenskap och dåliga imitationer

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=919770945X

Tips III: Diskussioner & information om vetenskap kontra pseudovetenskap - & relaterade gränsdragningar dem emellan - ges bland annat av föreningen Vetenskap och Folkbildning; en rik källa sprungen därifrån är dess tidskrift Folkvett

http://www.vof.se/visa-folkvett

med en strid ström av intressanta artiklar.

Mycket nöje.

MatematikStatistik: länkar (till program)

Intresserad av att använda matematiska/statistiska metoder? Hur göra? Vad använda? Du kan eventuellt vinna något litet på att kika helt kort här strax nedanför:

• MATLAB:
  http://www.mathworks.com/
  
• R-Project:
  http://www.r-project.org/
  
• SAS:
  http://www.sas.com/ (allmänt)
  http://support.sas.com/ (hjälp till självhjälp)
  
• STATA:
  http://www.stata.com/ (allmänt)
  http://www.stata.com/help.cgi?contents (hjälp till självhjälp)
  

Behöver du skriva formler? Ekvationer & sådant trams. Varför tveka? LaTeX är ditt val! LaTeX - ständigt detta...

• LaTeX:
  http://www.latex-project.org/
  

Slut för nu.

MatematikStatistik: länkar (till information)

Några snabba länktips inom områdena matematik, statistik & ämnessyntesen matematisk statistik:

• Collection of Biostatisics Research Archive (COBRA):
  http://biostats.bepress.com/
  
• Nordisk Matematisk Tidskrift (Normat):
  http://normat.no/
  
• Institute of Mathematical Statistics (IMS):
  http://www.imstat.org/
  
• Lunds Matematiska Sällskap (LMS):
  http://www.maths.lth.se/LMS/
  
• Statistiska Centralbyrån (SCB; metodinformation):
  http://www.scb.se/templates/Listning1____59167.asp
  

Slut för nu.

The Long Tail - Anderson, Page & Engström

Håkan Engström skriver om diskussionen kring 'The Long tail' av Chris Anderson [Sydsvenskan 2008-12-30; Musik - likriktning i mångfalden].

Kortfattat så kan man nog uttrycka sig som så att den ovanstående boken, på ett uppmärksamhetsmässigt väldigt framgångsrikt sätt, för fram tesen att musikförsäljningen (eller i en vidare mening kulturkonsumtionen i stort) successivt fragmenteras ut över en allt bredare bas av produkter på grund av de alltmer ökande möjligheterna till en smal (heterogen) intresseinriktning.

Orsaker: Allmän utbudsökning & tillgänglighet, ett eskalerande identitetsskapande eller en frustrerad kulturkvantitetshets, vem vet?

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9100118036

Hursomhelst, så filar herrarna W. Page & A. Bud på någon form av (antagligen polemisk) moteld i bokform som enligt uppgift skall publiceras i maj 2009. Deras studie uppges visa att endast en ynka halv procent av musikutbudet - runt 52000 låtar - stod för 80% av intäkterna på nätet år 2008, vilket då tolkas som en form av dementi av Andersons långa svansen-tes.

Det man direkt kan säga - vilket även Engström är inne på - är att det nog inte är så fruktbart att enbart titta på den låga procentandelen säljande låtar, då denna siffra har en helt naturlig förklaring baserad på t.ex. uppenbara (i) kvalitetsargument; allt som släpps är inte bra & skapar därför helt naturligt inget vidare intresse eller köpsug (ii) aktualitetsargument; tidens tand tär, i någon mån, på de flesta kulturakter vilket obönhörligen leder till en avtagande försäljning. Det är svårt att direkt få en uppfattning om siffran 52000 är stor eller liten i detta sammanhang: Å ena sidan så motsvarar detta i grova slängar 5000 fullängsalbum (vilket ter sig ganska mycket med avseende på tidsperioden ett år), medan å andra sidan en uppenbar inverkan av heterogenitet på grund av lokal spridning (lokala intressen) naturligt bidrar till en ökad siffra. Ur ovanstående källa är det tyvärr svårt att avgöra hur stort område undersökningen täcker (är generaliserbar över) - som antytt blir ju tolkningen onekligen lite olika ifall det gäller 52000 låtar med avseende på försäljningen globalt eller enbart inom t.ex UK.

Ett möjligen bättre mått på förändringen - det vill säga ett försök till att estimera (uppskatta)svaret på den ovan diskuterade frågan - skulle man nog få om man jämförde antalet låtar som stod för en fix procent intäkter (säg 60, 80, 90%) med avseende på ett bestämt område och över varierande år. En stor ökning skulle då kunna ses som ett tecken på att Anderson möjligen förstärkt sitt empiriska stöd för sin tes & en utebliven sådan skulle ge starkare krut till Pages/Buds moteld. Man kan även notera att skillnaden visst skulle kunna existera men vara driven snarare av en teknisk utveckling (underlättandes/skapandes intresse) än av en strikt förändring av den underliggande efterfrågan inom populationen. Detta är dock möjligen en alltför rigid tolkning då man antagligen har att göra med en tvåvägsprocess där de båda företeelserna påverkar (& påverkas av) varandra i ett svåranalyserat komplicerat samspel.